AVISTAblogi – AVIbloggen

Asiaa aluehallintovirastosta. Reflektioner från regionförvaltningsverket.


Jätä kommentti

”Bättre att bli kränkt än att bli diskriminerad”

I början av juni gjorde Svenska enheten för bildningsväsendet ett studiebesök till Stockholm där vi besökte olika myndigheter. På Skolinspektionen hade vi förmånen att få bekanta oss med Barn- och elevombudets arbete.

Den 1 april 2006 trädde Barn- och elevskyddslagen i kraft i Sverige och samtidigt inrättades Barn- och elevombudet (BEO) som en självständig del av Skolinspektionens verksamhet. BEO:s uppdrag är ”att ta tillvara barns och elevers rättigheter i skolan genom att se till att förskolor och skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling”.

BEO_bloggbild

Kränkande behandling är enligt den svenska skollagens definition en kränkning som inte sker på grund av exempelvis kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller på någon annan grund. BEO utreder inte diskrimineringsärenden, de anmäls till Diskrimineringsombudsmannen (DO). BEO och DO har olika befogenheter och till skillnad från DO har BEO ett uppföljningsansvar. I praktiken betyder det att skolans huvudman måste ta signaler om kränkande behandling på allvar och huvudmannens och skolans åtgärder ska leda till att kränkningarna varaktigt upphör. Dessutom bestäms skadestånd som utgår enligt skollagen under delvis andra principer än de som gäller inom allmänna skadeståndsrätten. Skadestånd enligt skollagen ska både ge kompensation för de skador eleven fått till följd av kränkning och samtidigt fungera preventivt. Ifall ett ärende avgörs med beslut om skadestånd träder BEO in som ombud för barnet. Därför är det, som kanslichef Thomas Nyström sa med glimten i ögat, bättre att bli kränkt än diskriminerad.

Enligt den svenska skollagen ansvarar huvudmannen bland annat för att skolan målmedvetet arbetar mot kränkande behandling genom förebyggande arbete. Huvudmannen ansvarar också för att anmälningsskyldigheten uppfylls. Det innebär att skolpersonal som fått veta att en elev utsatts för kränkning skyndsamt ska informera rektorn om det, som i sin tur informerar huvudmannen. Även kränkningar på nätet ska man informera om ifall man fått kännedom om dem, också då kränkningen skett utanför skoltid.

Av de kränkningar som anmäls berörde 56 % pojkar som känt sig utsatta medan 37% gällde flickor. De övriga anmälningarna berörde flera elever eller så var kön inte uppgivet vid anmälningen (2015). Drygt 60% av anmälningarna gäller kränkningar mellan elever medan strax under 40% av anmälningarna är kränkningar utförda av personal i skolan (både pedagogisk och övrig skolpersonal). Hela 82% av anmälningarna gällde grundskolan i Sverige men anmälningar kan också göras av barn i förskola (dagis) eller elever i gymnasial utbildning. Sedan 2006 har anmälningarna ökat med 300%. Ändå antar man att de fall av kränkningar som anmäls endast är toppen av ett isberg.

I Finland saknas en direkt motsvarighet till BEO. Dessvärre tror jag inte att kränkningar är ovanligare i här. Det är skäl att begrunda hur effektfullt rättsskyddet förverkligas vid kränkningar i Finland. Barn- och elever/studerande har rätt till en trygg småbarnspedagogisk miljö och en trygg studiemiljö, hur skyddar vi barnen och eleverna så den här rätten inte äventyras?

Mer info om BEO hittar du på Skolinspektionens webbplats: beo.skolinspektionen.se

Barn- och elevombudet ska inte förväxlas med barnombudet. http://www.lapsiasia.fi/sv/barnombudsmannen/