Vad innebär validering av tidigare förvärvat kunnande?

Vad innebär validering av tidigare förvärvat kunnande?

Det var frågan som ställdes under den tredje VPL Biennalen den 7–8 maj i Berlin. VPL står för Validation of Prior Learning eller fritt översatt validering av tidigare förvärvat kunnande. Biennalen samlade närmare 300 beslutsfattare, forskare, aktörer och andra intressenter som deltar i utvecklingen och genomförandet av validering. Målet var att dela med sig av kunskap, idéer och visioner gällande validering, att lära av varandras erfarenheter och diskutera utvecklingen av valideringen. Biennalen utmynnade i en deklaration, ”Berlin Declaration on Validation of Prior Learning”, som utarbetades i workshoppar. Deklarationen kan ses som ett upprop till beslutsfattarna och intressenterna om att göra valideringspolitiken effektivare och mera inkluderande. Den strävar till att vara ett internationellt riktmärke för valideringssystemen och är därmed avsedd att skapa ett gemensamt språk och gemensamma mål bland berörda parter.

Vad säger deklarationen?

Validering ger alla former av lärande synlighet och värde. Den syftar till att upptäcka och ta fram dolda kompetenser och färdigheter inom arbetskraften och i samhället. Validering är en process där man identifierar, dokumenterar, utvärderar och certifierar kunnande som en person förvärvat inom och utanför formell utbildning. Globali-seringen, digitaliseringen och migrationen innebär förändringar för hur vi jobbar och lär oss. Där valideringen redan är etablerad kan vi se att den har en ovärderlig över-bryggande funktion mellan individen och samhället, mellan lärande och arbete. För att ytterligare stärka valideringen fastslogs några övergripande principer gällande organiseringen, finansieringen, metoder och verktyg, stödfunktioner, alternativa vägar efter valideringen och lagstiftningen.

Valideringen ska vara tillgänglig för alla oberoende av om man har formell kompetens i grunden eller inte och oberoende av ekonomisk status. Aktörerna som gör valideringen bör ha tydligt definierade ansvarsområden och bör samarbeta så att valideringsresultaten är tillförlitliga och erkända inom utbildning och samhälle. Det måste också finnas en hållbar finansieringsmodell för hela valideringsprocessen. För att valideringen ska få en starkare ställning bör den omnämnas i lagstiftningen och där borde ingå stadganden om ordnandet och finansieringen samt om personers rätt till validering.

Valideringen bör kopplas till referensramar för kvalifikationer som t.ex. EQF (European Qualifications Framework) och NQF (National Qualifications Framework). Validerings-metoderna och verktygen bör kvalitetssäkras så att de är tillförlitliga, rättvisa och hållbara. Viktigt är att valideringen är transparent och begriplig under hela processen och att den öppnar nya, individuella vägar till utbildning och arbetslivet. I deklarationen poängteras vägledningens betydelse i valideringen. Vägledning bör finnas tillgänglig före, under och efter valideringen. Via vägledningen kan validanden skapa individuella lärstigar och vägar till arbetslivet. Valideringen kan också vara en ögonöppnare. Validanden kan ha kunskaper som hen egentligen inte själv noterat men som är viktiga med tanke på jobb och studier.

Insikter

I Finland har valideringen under en lång tid varit aktuell både inom yrkesutbildningen och högskoleutbildningen och numera också inom gymnasieutbildningen. Av okänd anledning använder vi begreppet ”identifiering och erkännande av kunnande” i stället för ”validering”. Inom t.ex. yrkesutbildningen utgör valideringen en viktig del i utarbe-tandet av studerandes utvecklingsplan för kunnande, PUK. Valideringen som sker inom utbildningen fyller långt principerna som ingår i deklarationen från Berlin. Däremot kan man konstatera att den finländska valideringen i hög grad är inriktad på utbildning och utbildningsbehov. Den görs då studierna inleds så att personliga studieplaner kan utarbetas. Mera sällan görs valideringen med tanke på placering i arbetslivet. I sådana fall är det oftast fråga om invandrare som behöver få klarhet i hur deras kompetenser motsvarar finländska krav. TE-tjänsterna gör också kompetenskartläggningar men direkta valideringar är ovanliga. Vi har inte heller klara modeller för hur informell och icke-formell kompetens ska valideras. Med andra ord finns det ännu en hel del att utveckla när det gäller valideringen i vårt land.

Länken till deklarationen i Berlin och annat material från den tredje VPL Biennalen

Bilden ur arrangörernas album från 3RD VPL Biennale. The 4th VPL Biennale ordnas i Cape Town, Sydafrika den 12–14 maj 2021.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s