Berikning som undervisningsmetod för (sär)begåvade elever

Vi har i Finland rätt bra systematiserat och organiserat stödåtgärder för elever som av någon orsak är i behov av särskilt stöd för att de ska klara av att ta till sig och uppnå målen för den grundläggande utbildningen. Det som vi dock ännu behöver jobba lite mera med är åtgärder för att stöda de elever som redan kan eller snabbt tar åt sig det som skolan vill att de ska lära sig. Vi har inte ens enats om vad vi ska kalla dessa elever; högpresterande, särbegåvade, begåvade?

Oberoende av vad vi väljer att kalla dessa elever, så vet de flesta lärare precis vilka elever det handlar om. Men alla känner kanske inte till vilka möjligheter som finns för att stöda dessa elever. Regionförvaltningsverkens svenska enhet ordnade hösten 2018 en fortbildningsdag där man öppnade upp begreppen och såg på olika möjligheter för att anpassa studierna till de begåvade eleverna. Fokus sattes på hur man gör om man låter någon elev accelerera i studierna. Våren 2019 fortsatte temat genom att ta upp hur man genom berikning kan ge mera utmaningar åt de elever som behöver det. I grunden handlar det om differentiering vilket är helt i enlighet med läroplanen som säger att vi ska differentiera undervisningen genom att beakta bland annat studiernas omfattning och djup, arbetsrytm, arbetsgång och elevernas olika sätt att lära sig.

Föreläsarna under vårens fortbildning kom från Danmark och hette Kirsten Baltzer och Anette Gjervig. Båda har lång lärarerfarenhet och Kirsten har också forskat mycket inom området begåvade elever. Deltagarna fick först höra om hur man jobbar med begåvade elever i det danska skolsystemet och fick sedan ta del av den s.k. ABC-metoden med vars hjälp man kan planera sin undervisning på olika nivåer. Anette berättade att hon alltid börjar med C-nivån, det vill säga den mest utmanande nivån för eleverna. Sedan funderar hon på A-nivån, alltså för de elever som behöver mycket stöd för att klara av stoffet. Till sist gör hon planen för den breda massan på mitten, det som i modellen namnges som B-nivån. Kort och gott handlar A-nivån om att eleven ska komma ihåg och förstå, B-nivån om att kunna tillämpa och C-nivån om att kunna analysera och evaluera olika lösningar på problem.

Efter lunchpausen fick deltagarna pröva på ABC-modellen genom några praktiska övningar. Det handlade om att mäta pH-värdet i olika lösningar och att få en liten lampa att lysa. De som jobbade på A-nivån fick använda pH-papper och de fick noggranna instruktioner. De som valde C-nivån fick inte använda pH-papper, istället skulle de försöka se hur de kan komma fram till ett mätresultat med hjälp av rödkålssaft. Då det gällde att få lampan att lysa fick A-nivån använda riktiga elkablar och de fick också ett kopplingsschema. C-nivåns ”elever” fick foliepapper och skulle själva fundera ut hur de kan få lampan att lysa. Alla jobbade alltså kring samma tema, men utgående från olika förutsättningar.

Under höstens fortbildning kring temat begåvade elever ska vi fundera vidare på hur vi kan använda oss av t.ex. ABC-modellen inom ramarna för vårt eget skolsystem. Vi får också ta del av vad man kommit fram till inom Lovisa stads projekt ”Sikta mot stjärnorna”. Det är glädjande att många lärare vill komma med och lära sig mera om hur man får flera stjärnor och lampor att lysa i sina klasser.Berikningsfoto

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s