Dags att ta i bruk benämningen karriärvägledning?

Dags att ta i bruk benämningen karriärvägledning?

På uppdrag av regeringen har studie- och yrkesvägledningen i Sverige utretts och betänkandet ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” (SOU 2019:4) publicerades i januari. Utredningen är diger och omfattar drygt 400 sidor. I uppdraget ingick att föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet goda kunskaper så att de kan göra välgrundade utbildnings- och yrkesval.  Förslag om åtgärder för att minska betydelsen av kön, social bakgrund och funktionsnedsättning vid utbildnings- och yrkesval skulle också ingå.

I utredningen märks det tydligt att man har sneglat på de övriga nordiska länderna och inte minst på Finland. Många av de föreslagna åtgärderna har en självklar plats i vår elev- och studiehandledning och ingår i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt i examensgrunderna inom yrkesutbildningen. Man vill t.ex. förstärka det generella karriärvägledningsperspektivet i olika läroämnen och ge tid för generell karriärvägledning i form av ett nytt obligatoriskt inslag benämnt framtidsval i grundskolutbildningen. Detta framtidsval ska omfatta 80 timmar på högstadiet och innehålla tre kunskapsområden: val och framtidsplanering, arbetsliv och samhälle samt utbildningsvägar och yrkesområden. Det generella karriärvägledningsperspektivet ska också stärkas på gymnasial nivå. Samverkan med det omgivande samhället poängteras och man efterlyser ett neutralt digitalt verktyg som stöder vägledningen. Vidare vill man att alla huvudmän ska ha en plan för karriärvägledningen motsvarande vår handledningsplan.

Vi har all anledning att i olika sammanhang lyfta fram vår elev- och studiehandledning inom utbildningen. Vi har redan genomfört det som man på annat håll ännu planerar. Elev- och studiehandledningen väcker intresse utomlands och vi har goda modeller att dela med oss av. Det är de facto synnerligen ovanligt att elev- och studiehandledning ingår som ett eget läroämne i läroplanerna i andra länder, något som OECD har berömt Finland för.

Begreppet karriärvägledning

Ett av förslagen kunde vi dock gärna ta till oss. I utredningen föreslår man att benämningen studie- och yrkesvägledning ska ändras till karriärvägledning och att studie- och yrkesvägledarna ska benämnas karriärvägledare. Motiveringarna är flera. Benämningen påvisar att skolans hela vägledningsarbete hänger ihop. I Danmark och Norge har man redan länge använt benämningen karriärvägledning och i de flesta länder inom EU och OECD används karriärbegreppet i t.ex. ”career guidance” eller ”career councelling” då man avser vägledning på alla nivåer och för olika skeden i livet inom såväl skolan som högre utbildning, arbetsmarknadsmyndigheter och sociala sektorn. Inom forskningen används termen karriärvägledning likaså. En term som används inom forskningen signalerar betydelsen av att vägledning, liksom all annan utbildning, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Orsaken till att vi på finlandssvenska har så varierande benämningar kan ha att göra med olika översättningar men nog blir det rätt förvirrande då vi talar om elevhandledning, studiehandledning, studierådgivning, mm. På finskt håll har man allt oftare börjat tala om ”uraohjaus” i olika sammanhang. Nu skulle det vara dags för oss att komma överens om en enhetlig benämning och då ligger karriärvägledning nära tillhands.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s