Är digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen?

”Digitaliseringen i skolan har gått för långt, äntligen någon som vågar kritisera digitaliseringen, tack!”

”Fenomenbaserat lärande är bara trams”

I helgen fylldes kommentarsfälten på sociala medier med motsvarande kommentarer, som spontana reaktioner på Helsingin Sanomats artikel: Tutkimus paljastaa: Koulujen uudet menetelmät heikentävät oppimista merkittävästi (HS 18.11.2018). Fritt översatt: Studie visar: De nya metoderna i skolorna försämrar lärandet

Det var i söndags 18.11.2018 som Helsingin Sanomat och kort därefter Svenska YLE publicerade artiklar om en ny studie som påstås visa att digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning är illa för inlärningen. Artiklarna baserar sig på en studie gjord av psykologie doktor Aino Saarinen vid Helsingfors universitet. I artiklarna tolkar och kommenterar professor emerita Liisa Keltikangas-Järvinen forskningsresultaten vidare. Båda kritiserar speciellt den nya läroplanen från 2016 i vilken man betonar digital kompetens och ämnesövergripande arbete, där eleverna själv agerar forskare och samtidigt ställer upp egna lärandemål samt utvärderar sitt lärande. Enligt Saarinen lämnas eleverna till sitt eget öde framför sina digitala verktyg och ju mer de använder sig av dessa desto sämre blir inlärningsresultaten. Enligt Saarinen förutsätter läroplanens nya metoder självdisciplin och initiativförmåga, vilket inte alla elever har. Detta leder till ojämlikhet i skolorna, där de starka eleverna är vinnarna och de svaga är förlorarna.

Forskningsresultaten i fråga har ännu inte publicerats (därmed heller ej refereegranskats), utan den mediala publiciteten utgår nu från forskarnas uttalanden i intervjuerna, utan allmänhetens tillgång till källorna. Slutsatserna som dras väcker en del frågor, speciellt utifrån forskningsunderlaget: 15-åringars PISA-resultat från åren 2012-2015. Hur kan läroplanen från 2016 klandras för de försämrade Pisa-resultaten från 2012 och 2015? Vilka slutsatser gällande digital kompetens kan vi egentligen göra utan att beakta satsningarna på tutorlärarverksamheten och all den fortbildning som på senare tid gjorts inom ramen för den? Medan vi väntar på att Saarinens studie publiceras, kan vi (igen) begrunda Hatties omfattande studie och forskningsöversikt Visible learning, med flera publikationer under 2010-talet, där en av konklusionerna är att tekniken i sig varken har en positiv eller negativ effekt på lärandet. Tekniken ger effekt beroende på hur vi använder den. En positiv effekt ger tekniken först då användningen är pedagogiskt motiverad, t.ex. som verktyg för feedback och självutvärdering som också betonas i den nya läroplanen.

Den fenomenbaserad inlärningen som Saarinen kritiserar verkar ha missuppfattats i den offentliga debatten. För ofta likställs fenomenbaserad inlärning till självstudier som utförs uteslutande med digitala verktyg. Fenomenbaserad inlärning bygger på ämnesöverskridande projektarbeten, där pedagogen fortsättningsvis har en central roll i att stöda och motivera eleverna i deras kunskapsinhämtning, samt i valet av de verktyg som bäst passar syftet, gruppen och den enskilda eleven. Metoden passar inte i alla ämnen och sammanhang, men den är inte heller den ända pedagogiska metoden som numera används.

Mängden kommentarer som artiklarna gett upphov till på sociala medier visar att det finns många åsikter om läroplanens tillämpningar och att känslorna lätt kommer till ytan då utbildningsreformer av denna kaliber diskuteras. Diskussionen bör dock nyanseras, där man kritiskt utvärderar för- och nackdelar hos traditionella och nya pedagogiska metoder. Vi bör också bredda diskussionen för att beakta hur en mängd olika faktorer påverkar lärarnas och elevernas gemensamma arbete. Hur har t.ex. de ekonomiska nedskärningarna påverkat studieresultaten? I en mer breddad och mer nyanserad diskussion har vi bättre förutsättningar att utveckla de pedagogiska metoderna och praxisen för att stöda elevernas lärande.

 

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s