En skola för alla – också de särbegåvade?

I Finland har vi kommit rätt långt vad gäller differentiering och övrig anpassning av undervisningen för de så kallade svagare eleverna. Och bra så. Men redan under flera år har läroplanen också ålagt skolan ett ansvar för att ta hand om de elever som är i behov av differentiering åt andra hållet. De flesta lärare känner nog igen dessa elever. Det är ofta de som snabbt blir färdiga med sina uppgifter, de som ställer frågor som läraren inte själv vet svaret på och de som verkar ha ett omättligt behov av att få veta mer. Men det finns också särbegåvade elever som inte märks i undervisningen. De sitter på lektionerna med en outnyttjad potential och har inte sällan jättetråkigt, vilket kan ta sig uttryck i ett störande beteende.

Det finns många myter kring särbegåvade elever, den vanligaste är väl att de nog kommer att klara sig med eller utan skolans hjälp. Men också dessa elever har rätt till utmaningar för att kunna lära sig nytt, hålla upp motivationen, för att lära sig hantera mostånd och framför allt för att lära sig en god studieteknik. Och det här fixar de inte på egen hand, utan lärarens hjälp.

Det finns en hel del skolan kan göra för att säkerställa att också de särbegåvade eleverna får en meningsfull undervisning på sin egen nivå. Det finns bland annat möjlighet att låta eleverna studera i sin egen takt och avancera snabbare. Detta kräver planering, uppföljning samt ett förvaltningsbeslut. Det finns också möjlighet att i den gemensamma undervisningen differentiera uppgifterna och ge svårare och ”rikare” problem för de särbegåvade att ta sig an. Att ge flera uppgifter på en nivå som de redan enkelt lyckats lösa är inte en bra idé.

Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet ordnade i slutet av augusti en fortbildningsdag kring särbegåvade elever i skolan. Dagen väckte stort intresse och deltagarna var mycket aktiva och intresserade. Vi kommer att fortsätta ordna fortbildning kring tematiken och hoppas att också politiker och tjänstemän kommer med för att förstå varför det behövs både beslut och resurser för att vi inte ska gå miste om den potential som finns hos dessa elever.

Under vår fortbildningsdag ville för övrigt en av föreläsarna exemplifiera det här med medfödd kontra inövad talang och använde svenska höjdhopparen Stefan Holm som exempel på en stor begåvning från idrottsvärlden. Döm om vår förvåning då vi under vår paus hittar honom sittande i hotellobbyn utanför föreläsningssalen. Jag kunde inte låta tillfället passera utan frågade om han kunde komma in i salen och säga hej till gänget. Det gjorde han jättegärna och han fick stora applåder. Föreläsaren som råkat nämna honom undrade försynt om det finns några flera namn som vi vill att hon tar upp i föreläsningen. Själv tänkte jag att det här ögonblicket kommer jag aldrig att lyckas toppa, det var bara för häftigt.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s